Sista dan

Tyvärr snöade de knappt nåt inatt heller, så sista dan blev inte direkt episk. Körde några åk i Alta, men sikten va dålig å dessutom stängde dom den bästa snön för dan. Men vi har fått betydligt mera rolig åkning i benen här än vad vi hade fått ihop hemma på en säsong.

Brantast idag, lägg till imma mellan glasen på gogglesen
och de blir genast lite spännande också

Nöjda och glada packar vi ihop för hemresa. Blir framförallt spännande att se om KLM/AirFrance lyckas få med oss på flygbytet i Minneapolis, 50 min att gå på så de vill till att allt flyter härifrån. Har missat att visa hur vi bor så här kommer det.

Super8 Motel, Midvale, Salt Lake City. Billigt boende, dålig frukost.
Dvs om man nu inte gillar chokladmunkar och muffins kl 7 på morgonen

Vårt rum. Hitta Jonas

De va de sista för den här gången. Vi får se när nästa uppdatering kommer...

Mineral Basin

Gjorde ett nytt försök på Snowbird idag. Prognosen lovade snö inatt och under dagen idag. Till vår besvikelse hade de inte kommit ens en decimeter, snarare en halv. Tog the Tram, eller kabinbanan som det heter på svenska, upp och åkte genast ner i Mineral basin. Det ligger på baksidan av själva huvudområdet. Vädret va bättre där och området har åkning i 3 vädersträck. Vi höll oss till nordsluttningarna där det fortfarande fanns snö som solen inte ätit upp. Efter lunch traverserade vi förbi de flesta spåren på nordsidan och hittade riktigt fin åkning i kanten mellan skogen och de öppna ytorna. Enda haken va promenaden upp till liften igen. Förhoppningsvis så kommer snön som inte kom idag inatt stället.

Mineral basin från nordsidan, bilden undertill är fortsättningen till höger

Mineral basin från nordsidan

Till vänster om klippan mitt i bilden fanns dagens bästa åkning

Dagens bästa sett ovanifrån




Burgers vs Salads
8-4

Dimma

Gjorde ett återbesök i Brighton idag. Hade spanat in några fina åk från Solitude tidigare som vi tänkte ta idag. När vi kom upp visade det sig att sikten va alldeles för dålig för att vi skulle ge oss på nån hiking. För att toppa det hela ville inte min vänsterfot vara med och leka mer. Efter två piståk som inte var mycket att hurra över tog vi en paus för att se om problemen skulle gå till sig. De brukar hjälpa att ta av sig pjäxorna en stund. Foten gav med sig men inte dimman. Hittade lite bus i skogen men på de hela blev det än rätt lugn dag. Kvällen ägnades åt bl a hockey Sverige-Tyskland. Efter en hel del sökande lyckades vi hitta en rysk kanal som streamde matchen. Va svårt att förstå de ryska kommentatorerna men ett å annat svensknamn gick att känna igen.
Tydligen så ska det snöa imorgon och övermorgon så vi hoppas på lite mera nysnö innan vi flyger hem på lördag.

Dimma de gillar vi.... inte


Här åkte vi inte ner


Jonas skuttar i skogen


En ytterst tillfällig lucka i molnen


Middag framför hockeyn



Burgers vs Salads
7-4

Vila

Gjorde som planerat idag och vilade. Tog en promenad på morgonen till vad vi trodde va ett US postoffice... Hittade inget där googlemaps sa att de va ett men de löste sig ändå. Efter de va det UTA trax till bussen som tog oss till Black Diamond. Där leta vi rätt på Evan som jobbar med kvalitetskontroll. Han gav oss en rundvandring på labbet och fabriken, intressant. Ingenjören i en såg möjliga produktionsförbättringar men höll tyst... De är ju bra att folk har jobb. Vi fick även en demonstration av en av testriggarna där vi förstörde en karbin. Verkar vara ett bra ställe att jobba på då dom gärna ser att folk använder grejerna på fritiden. Köpte såklart ett par nya stighudar som ska provas :)
Efter det va de vidare till REI, en stor sportaffär med mycke prylar, de gillar vi. Köpte lite småplock. Sen va det bussen hemåt igen med ett stopp på Fashionmall där det inhandlades lite kläder. De är bra mycke billigare här än hemma men att dom inte prissätter inkl skatt är för mig en gåta. Den ska ju ändå läggas på. Vi avslutade med att köpa varsitt par skor här hemma i kvarteret där vi bor.
Nåra tusenlappar fattigare och betydligt piggare i benen ser vi fram emot de sista tre dagarna av skidåking.

Burgers vs Salads
7-2
Burgarna ser nu ut att ha vunnit. But it aint over...

Gränsen

Idag blev det endast ett åk. Ställde oss på skidorna i Brigthon och tog liften upp. Gled ut genom första bästa offpistgate och konstaterade efter en par svängar att benen va skräp. Fanns varken ork eller glädje. Hade passerat gränsen för vad vi tålde efter 8 dagars åkning, är ju trots allt kontorsnissar. Vi släpade oss ner till Mollys Green, en trevlig resturang vid bottnen på området och tog en tidig lunch. Efter lunch va det tillbaka hem som gällde. Eftermiddagen och kvällen tillbringades med OS-TV och ett besök på Lonestar. En trevlig amerikansk grillresturang. Åt varsin riktig köttbit för att hitta formen igen. Imorgon blir det vila från åkningen med Black Diamond store, REI och Fashion Mall.

Burgers vs Salads
fortfarande
6-2

Black Diamond

Åkte återigen upp till Solitude då vi visste att de fanns mer lättillgänglig lössnö där, å inga liftköer. Direkt när vi kom upp med första liften kom de fram en kille och undra vad jag hade för skidor. De visade sig att han jobbade med kvalitetskontroll på Black Diamond nere i SLC. Själv gled han runt på skidor som skulle komma först hösten 2011. Eller gled och gled, han va riktigt bra. Vi körde några åk tillsammans å han bjöd in oss att komma ner till fabriken/labbet eller vad det är dom har här så skulle han visa oss runt. Ska försöka lyckas med det till veckan.
Annars har det varit sämre snö än igår men strålande sol hela dan vilket gjorde att vi höll ut lite längre än vanligt. Kommer säkert få sota för det imorgon, men åkningen va riktigt kul idag också.

Omgivningen där vi spenderade största delen av dan.

Jonas. Ja videokvalitén är dåligt, men min mobil är inte bättre.

Hank i skuggan...




Burgers vs Salads
6-2

Solitude

Inatt snöade det mera. Riktigt fjäderlätt puder, kul att få åka sån snö nångång. Hemma är det rätt sällan de kommer, och kommer det kan man ge sig fan på att man ändå inte får köra den pga av jobb eller andra måsten. Åkte i Solidtude idag, trots att de är långhelg här så var det ändå inga köer. Verkar som att vi har rätt om vilken dalgång som är hypad och vilken som är lugn. Körde samma åk som när vi var där förra gången. Vi får ha dom i princip för oss själva så vi åker upp dit imorgon också. Hoppas bara att dom öppnar facet i lagom tid.
Annars består dagarna av frukost-vänta på bussen och kolla in höjda pickups-åka skidbuss-åka skidor-lunch-åka skidor-åka skidbuss-vänta på bussen in till stan och kolla in höjda pickups-vila på motellrummet-släpa sig ut och äta middag-vila och sova på motellrummet.
Får se om/när vi tar en vilodag. Blir iaf inte så länge det snöar.

Puderland


Burgers vs Salads
5-2

90+

På bussen på väg upp till Alta såg vi dagens kung, en gubbe som va med i 90+ skiclub. När jag blir 90 hoppas jag också att jag kan åka skidor. Vi bytte några ord med han på vägen hem. Gubbfan åkte samma buss som oss ner också.
Han hade tydligen svenska rötter som så många andra. Han hade dessutom besökt Sverige "years ago" hur länge sen de va framgick inte. Men fick känslan av att de var före vår tid. Hursom en skön gubbe.
Åkningen idag va som igår fast lite bättre. Mer snö och vind som hade flyttat runt den lite. Körde långvarv på samma topp igen. Idag va första dan som jag luftade mina nya skidor. Sjukt bra. Betydligt mer lättåkta än jag hade trott men börjar känna mig sliten i kroppen nu. Men de är inte så mycket att gör åt eftersom de ska komma mer snö i helgen. Med presidents day på måndag så har alla amerikaner långhelg. Blir intressant att se hur tjockt med folk de blir i backen. Kan vara en anledning att åka till Solitude eller Brighton som inte verkar lika crowded som Alta eller Snowbird. Bestämmer oss på vägen upp imorgon. Nu är det OS invigning i sängen och en tidig nersläckning.

jah-love

Burgers vs Salads
5-2

Äntligen

Vaknade i morse och såg nysnö utanför fönstret här nere i stan. De har varit barmark här nere sen vi kom. De ingav hopp om att de såg bra ut uppe bland bergen. På vägen upp med bussen så blev det mer å mer nysnö ju högre vi kom. Inga magiska mängder men några decimeter är bättre än inga. Vi bestämde oss redan igår för att köra Alta igen, vilket visade sig vara ett bra val. Många av offpistområdena runt Alta var stängda och sikten emellanåt obefintlig. Men toppen som ligger mitt i området va öppen. Dessutom så är det ganska gott om skog på den, vilket gav tillräckliga referenser för att man skulle kunna köra.

Jonas i snön

Jonas i snön igen (om det är Jonas som är dålig på att fota eller jag som är dålig på att åka låter vi vara osagt, även om det tidigare är det som är mest troligt)

Äntligen lite snö i skägget

Eftersom sikten va dålig å vi hade fullt upp med att åka skidor blev det inte många bilder idag. På bussen hem träffa vi några av svenskarna som vi träffa igår. De visa sig att dom bor på samma gata som vi ca 200m bort. Eventuellt hänger vi på dom på middag nånstans.
Om prognosen håller sig så blir det mer snö de närmaste dagarna så imorgon är det dags att ta ut fetskidorna på en test tur. Hittills är det enda dom har sett motellrumsgolvet.

Avslappning i motellets sunkiga 24h hot tub

Burgers vs salads
4-1

Gunrack

Idag for vi upp till Solidtude, den fjärde orten som våra Salt Lake Superpass gäller för. Solitude ligger i samma dalgång som Brighton, något längre ner. Som vanligt var vi omringade av toppar och möjliga åk. De fina med Solitude var att de knappt var någe folk där. Efter att ha gjort en snabbkoll av liftsystemet tog vi oss upp till toppen och traverserade ut så långt som möjligt. Där hittade vi ganska gott om oåkta ytor, trots att det är länge sen senaste snöfallet. Solitude och Brighton verkar inte alls lika hypade som Alta och Snowbird (ligger i dalgången bredvid), men åkningen är lika fin.

Solitude sett från "The Village"

Största lättillgängliga offpisten i Solitude

Under dan träffade vi på en grupp svenskar som också snurrade runt här i SLC. Dom hade kanske inte så många nyttiga tips på åkning men dom bjöd iaf in oss att följa dom på lite catskiing om dom hade nån plats över. Vi får se hur vi gör om dom hör av sig.

De fina med Solitude var att deras största offpistområde hade en lift som lyfte upp en in till pisterna igen. Så att åka långvarv med lössnö var förhållandevis enkelt. När molnen rullade in och med dom flatljuset bestämde vi oss för att de fick vara bra för dan. Då hade både lunchen och snickersen slutat verka, så de var lika bra.

Jonas skuttar en liten klippa

Strax efter upptäckte jag att en del av ventilationen på kläderna var öppen...

Väl tillbaka nere i SLC tog vi ett varv till fots i området runt hotellet, de mesta man kan tänkas behöva finns i närområdet, å då menar jag det mesta (förutom stighudar). Affärerna är sjukt stora. Speciellt om man är uppvuxen i Konäs... Hade nästan glömt hur det va sen jag var i UVESA senast. Är något oroad över förkylningskänningar så ikväll blir det tidig säng. Förhoppningsvis så har det släppt tills imorgon då vi funderar på Alta igen och skrapa fram vad pistören "Alta 12" har för tips till oss.

På busshållplatsen, observera bakrutan


En liten hälsning till kollegorna



Burgers vs Salads
3-1

Sparade liftkort

Kände oss bra sega igår och konstaterade att vi skulle ta det lite lugnare idag och dra ner på stan en sväng, efter skidåkning såklart. Efter en kort överläggning bestämde vi oss för att prova Snowbird idag. Högsta toppen i Snowbird ligger på 3350möh, kanske därför man tycker det är jobbigt att hika? Många av topparna runt ikring ligger på +3000möh. Så nån skillnad i syremängd borde de ju vara jämfört med vad man är van...
Snowbird har precis som de andra ställena sjukt mycket offpist, som man önskar att man fick prova i djup pudersnö. Nu är ju så inte fallet, men vi lyckades spana in ett åk som såg fint ut.
Vi hoppade av liften och gled fram emot de vi trodde skulle vara vår spår att gå upp i. Där möttes vi av en avspärrning som sa att de va stängt. Avspärrningen va precis på gränsen mot Altas skidområde å på den sidan kom en Pistör åkandes. Han kunde såklart inte svara på varför de var stängt, eftersom de va Snowbirdkillarnas ansvar men han höll med om att det såg fint ut. Hans råd var att fråga patrullen om vad som gällde. Vi vände oss om och såg två pistörer 200m längre ner. Vi for ner och fråga dom om varför de va stängt. Som svar fick vi att de alltid var stängt på det facet (varför är svårt att förstå). Dom berätta för oss att vi just hade sparat att bli av med liftkorten eftersom dom hade koll på oss. Hade vi krupit under och gått upp för att ta ett åk där så hade dom väntat på oss där nere.

Facet som sparade oss varsitt liftkort och en eventuell intervju med Sheriffen.

Nu fick vi en hel del fin åkning ändå eftersom de var strålande sol idag också. Slutar inte förvånas över landskapet här, borde flytta hit... Måste finnas både bra paddling, cykling och bevisligen skidåkning.

Vy över Mineral basin där vi körde de flesta åken idag

Strax till höger av de som syns i bild spanade vi in ett annat åk som vi tänkte ta, men där va vi en halvtimme sena. När vi kom upp efter att ha bestämt oss hade dom stängt facet, solen tar rätt bra nu.

Dalstation på baldy i Mineral basin



Snowbasin igen, kul nu. Måste vara fantastiskt med en halvmeter puder.


Dalgången ner mot SLC sett från kabinbanans bergsstation i Snowbird


Bergen till vänster om bilden ovan


De här facet ligger skidåkarhöger sett från kabinbanans bergsstation
ner mot Little Cottonwood Canyon




Här kör Pistörerna riktiga skotrar. När får vi se en RMK 700 i Åre??

Vi tog oss ner från backen tidigt och lyckades hålla farten såpass att vi tog oss in till SLC centrum. Där snurra vi runt nån timme på Gateway mall. Lite Panpizza på foodcourten och några väl spenderade kronor på PacSun gjorde att vi kunde åka hem igen, mätta och belåtna. Framme på tågstationen där vi klev av för att ta bussen hem igen upptäckte vi att bussen slutat gå. Inte konstigt att folk åker bil här då bussarna slutar gå vi 18-1830..! Nu klara vi oss bra då de inte var mer än ca 1km promenad hem till motellet. Klockan börjar nu närma sig 22, vilket hittills har varit läggdags. Får se om vi lyckas flytta fram det en halvtimme till. Skulle vara bra om vi vill få ut lite mer av kvällarna.

För dom som vill kommentera men inte skapa ett konto (Linnéa kanske) har jag ändrat så att det även går att göra som anonym.
Bugercount = 3

Understället luktar ammoniak

Skiddag nr2 började med den fantastiska hotellfrukosten. Försökte hitta nåt som inte var så himla sockrat, svårt... Efter att ha stressat Jonas så han glömde kaffetermosen som vi kämpade ihop tog vi bussen upp till Brighton. Trots att rummet saknar både skidställ och möjlighet att hänga upp kläder så finns det en kaffebryggare. Hur vi ska trimma den så vi får ut riktigt kaffe ur den har vi inte listat ut än. För tillfället spetsar vi med frystorkat som vi tog med hemifrån.

En bit av stan sett från hållplatsen där vi byter buss

Uppe i Brighton tog vi liften som gick över parken.






Då dom inte tillät inverterade trick bestämde vi oss för att se om de fanns nån oåkt lössnö. Efter en kort hike traverserade vi in på ett face som gick rätt tillbaka in i skidområdet igen. Under hiken träffa vi på nåra med lokalkännedom som tipsade om att vi kunde gå över knölen vi klättrade på och få ett fint långt åk på andra sidan.

Jonas tar dagens första lössnösväng



Samma åk längre ner i skogen

Innan vi bestämde oss för om vi skulle ta den långa hiken så tog vi lunch. Foot long hot dog verkade som ett bra alternativ.

Bra mycke mer prisvärt än på Kastrullen

Annars så har vi listat ut att all mat ska beställas i small eller halfsize, dom har helt fantstiskt stora portioner här...

Efter lunch tog vi den långa hiken som avslutades på toppen i bakgrunden. Åket gick därifrån...


ner genom dalen...

och avslutades här.

Utsikt mot Altas skidområden. Det går att hika och åka mellan områdena



En av många toppar man kan se

Å här en en annan. Terrängen är gjord för skidåkning

På vägen ner i bussen börja vi surra med en kille som hade en 2m splitboard, de visa sig att han jobba som pistör i Alta och han kunde gärna peka ut bra åk åt oss. De enda vi skulle göra var att åka till Alta nästa gång han jobbade (onsdag). Fånga närmsta pistör och be den ropa upp "Alta 12"så skulle han dyka upp. Strålande med nån som verkligen har koll som kan berätta vad som är ok och inte. De verkar som att Alta är den bästa bästa basen för backcountry åkning.
Hemma på hotellet konstaterade jag att understället luktade ammoniak... Kolhydratbrist?? Hur gick de till. Kvällens uppdrag blir att hålla oss vakna till 22. Vi har fortfarande problem med jetlagen. Imorgon kanske vi tar en kortare dag på berget och satsar på en sväng nere på stan.
Burgercount fortfarande = 2

Resan till Salt Lake City å första dan på Utahsnö

Startade resan mot UVESA med att hoppa på tåget mot arlanda på fredag em kl 1606. Tåget gick bra å kom in till arlanda i tid! Mötte Jonas där och vi tog en par öl för att underlätta sovandet på bänken, som förövrigt såg bekvämare ut än vad den var. Efter nån timme i landet mellan riktig sömn och vaket tillstånd var det dags att checka in och gå ombord på första flyget till Paris, va vid check in vid 4.30 å planet gick 6.40. Framme i Paris fick vi gå genom säkerhetskontrollen en gång till. Jag och Jonas valde varsin kö vilket visade sig vara ett smart drag då de ville att Jonas skulle checka in sin whisky. Jag däremot, fick ta med min. Efter lite dividerande med personalen fick han ta med sin också. De var naturligtvis packade i plomberade påsar från Arlanda.
När vi sen skulle borda planet till Amerika hade dom satt upp ytterligare en säkerhetskontroll som var noggrann men ineffektiv. Intervju samt kroppsvisitation och visitering av handbagage. Efter att ha kontrollerat kanske 3/4 av alla som skulle ombord så insåg dom att vi skulle bli alldeles för sena om dom fortsatte. Vi som stod nästan sist slapp således visitation och kunde lugnt kliva på.
Resan över Atlanten gick fint den med, men de är bra drygt att sitta i en flygstol i ca 11 timmar å titta på dåliga draman. Tur att Jonas hade Transformers 2 på datorn så vi åtminstonde kunde förgylla drygt 2 timmar.
Framme i tullen trodde att jag skulle bli tvungen att packa upp alla mina grejer då tulltjänstemannen tyckte jag såg nervös ut + att han ritade ett rött streck på min tulldeklaration. Men tydligen så va ett rött streck bra för de enda jag behövde säga sen va att jag inte hade med nån frukt eller grönsak å vips så stod man på Amerikansk mark. Eftersom flyget va sent å vi dessutom var bland de sista genom tullen så hade vår transfer åkt hem till motellet igen. Så efter lite letande och ett telefonsamtal dök han upp en timme senare. Vid det laget var vi rätt mjuka. Då hade jag rest i 27timmar och tyckte en säng skulle vara riktigt bra. Vi bestämde oss för att inte lägga oss för tidigt så efter en burgare på wendys så slockna jag vid 19.

soluppgång påväg mot paris

***

Första skiddan började med en fantastisk amerikansk frukost. Sockrade flingor med mjölk, våfflor (lönnsirap optional), vitt bröd, eller nästan vitt bröd, bagels å dougnuts med frosting. Som tur var fanns det frukt också, så vi plockade fickorna fulla med äpple banan och apelsin. Kaffet ser dessutom mer ut som diskvatten än kaffe.
Efter frukost tog vi bussen upp till Alta. Vilken drömterräng dom har här. Hoppas verkligen att det kommer mer snö snart då nästan allt som går att nå från lift är uppåkt (har inte snöat på en vecka). Men lite tur hade vi då dom öppnade Devils Castle som varit stängt sedan senaste snöfallet. Hann iaf två åk där innan det stängde för dagen.
Imorgon satsar vi på en annan dalgång och åker upp till Brighton för att kolla läget där. Nu är det dags för en dusch och sen leta sig nån middag. Burgercount so far = 2

Bilderna visar på utsikten från Altas skidområde. Terrängen för skidåkning
är helt underbar, nu hoppas vi på lite ordentligt med nysnö

Puderhets